Kära, älskade mamma!
Tack för all värme, tack för all glädje, tack för all omtanke! Tack för att du alltid fanns där med vad som bäst behövdes, ett lyssnande öra, ett gott skratt, en tröstande kram eller en rejäl middag. Vi får ta en dag i sänder, konstaterade du, när det blåste kallt och livets vändor blev obegripliga.
Och det är vad jag har gjort sedan du gav dig av, tagit en dag i sänder. Det är ett väldigt bra levnadsråd. Sedan kommer du alltid att finnas vid min sida, oavsett om jag ska sy en söm, gräva upp potatis eller plocka en lysande gul kantarell i björkbacken (du visste precis var dom växte!) När vitsipporna blommar, när bokskogen slår ut och när liljekonvaljernas doft fyller vårkvällen, då ska jag minnas dig och tänka att du ändå ser allt det vackra genom mina ögon. Du kommer att finnas i koltrastens sång, i starens kvitter och näktergalens drill.
TACK än en gång och framförallt: TACK för att du gav mig livet! Du kommer alltid att fattas mig.
Vila i frid Ann-Mari, efter ett långt och rikt liv.
En sista hälsning.
Vårt liv är en vindfläkt, en saga, en dröm
En droppe som faller i tidernas ström
Den skimrar i regnbågens färg en minut
brister och faller och drömmen är slut.
Nils Ferlin
Kära Ann-Mari, vi minns dig i vårens bokskog, där du visade oss de späda bokplantornas smaragdgröna blad bland de vissna fjolårslöven och nunneörternas tidiga blomning. Förundran inför naturens liv är för oss förknippad med minnet av dig, som ger oss glädje.